Irriterande
Vecka 18
Tack vare de nu ökande fettdepåerna väger bebisen omkring 230 gram. Den hitintills snabba tillväxten kommer nu att sakta ned något till ett något lugnare tempo. Det finns fortfarande plats i livmodern och din bebis kommer att vara aktiv under perioder då den kan sparka eller till och med göra kullerbyttor!
Runt den här tiden blir kan bebisen också börja känna av alltmer intryck från världen utanför magen och gör sin närvaro känd genom sparkar och slag. Benen genom vilka ljuden passerar till innerörat har förkalkats och hårdnat, och de nervbanor som tar emot och processar signaler från hörselcellerna utvecklas, vilket innebär att bebisen nu kan höra.
Allteftersom graviditeten fortlöper kommer bebisen att vänja sig vid återkommande ljud, så som dina hjärtslag, röster, blodet som strömmar genom navelsträngen och andra vardagliga ljud. Den kan också bli skrämd av höga, plötsliga ljud.
Mamman:
Livmodern har fortsatt att växa upp i din mage. Om du mäter så kan du känna den ungefär på två fingrars bredd under naveln. Din livmoder är vid det här laget ungefär lika stor som en Nätmelon. Även om viktuppgången varierar från kvinna till kvinna så ligger den genomsnittliga viktökningen i vecka 18 på mellan 4,5 och 6 kilo. Vid det här stadiet i utvecklingen kan också eventuella defekter och missbildningar i hjärtat upptäckas vid en ultraljudsundersökning.
Egna ord:
Ytterligare en vecka tar sin början och jag mår precis som vanligt. Hade halsbrännekänningar innan i veckan, och jag tar för givet att jag kommer få det lika pestigt med dem som jag hade det med Kira.
Jag ligger kvar på +2 kg och hoppas på att stanna där ett tag ännu. Den här veckan har jag inte kännt av särskilt mycket rörelser, åtminstone inte sådana som jag med säkerhet vet är rörelser, men jag tar det hela med ro. Hoppas på att snart känna ordentliga buffar istället för det svåridentifierade fladdret.
Den 28:e är det dags för ultraljud, som ni säkert vet vid det här laget eftersom jag tjatar om det varje vecka. Är både lite nervöst och samtidigt väldigt spännande. Kul ska det bli hur som helst!
En bild från sidan
Vilken kula!
Skitväder
Jag sitter och pysslar med plugg vilket är jättetråkigt, men nödvändigt. Imorgon ska vi resa till pappa med familj över dagen och på måndag startar praktiken som jag inte ser fram emot. Men jag ska nog ta mig igenom den också.
Lite drygt en vecka kvar till ultraljudet nu... längtar!
Magen framifrån
Mot Borås
Jag hoppas också på att vägarna ska se någorlunda ok ut, det har nämligen snöat under natten och plogbilen är inte den snabbaste i de här trakterna. Det blir nog bra!
It's you, it's you, it's all for you everything I do...
Det här med genus
Det är intressant att höra åsikter och tankar eftersom detta är en fråga/ämne som man inte direkt kan ställa sig neutral i. Man tycker något helt enkelt.
Jag tycker det är tråkigt när barn uppmuntras till saker utefter vilket kön de tillhör. Om vi skulle ställa en flicka i trosor bredvid en pojke i kalsonger så ser de likadana ut - det enda som skiljer dem åt är könet. Kroppen är likadan i övrigt, så varför skulle inte deras tankar och intressen kunna vara det också?
Jag skulle bli vansinnig om någon skulle övertala Kira att hennes älskade Blixten McQueen är för pojkar och att hon istället bör gilla Hello Kitty.
Samma sak gäller om jag skulle haft en son fast åt andra hållet. Varför fylla barnet med skamkänslor för att man tycker om "fel" saker? Och varför är sakerna i sådana fall fel?
Att uppmuntra flickor till att leka med dockor och pojkar med bilar... är inte det lite stenålders? Det är ju faktiskt 2012 vi lever i. Varför inte en blandning? Erbjud barnet både och och låt sedan det själv välja. Väljer då flickan dockorna och pojken bilarna så är det givetvis inget fel i det, därför att då är det barnet som gjort valet, inte du som förälder.
Vi försöker ge Kira variation och jag tycker vi lyckas bra. Hon har bilar, lego, bollar och monster som man skulle klassa som pojkleksaker, samtidigt som hon har dockor, köksattiraljer, pärlor och älvor, de så kallade flicksakerna. Hon leker med lite allt möjligt. Just nu är det mycket fantasilekar, framförallt mamma, pappa, barn. Det gläder mig att hon kan gestalta sig både som mamma och som pappa i leken fastän det överhängande är mammarollen hon spelar.
Kläder finns i alla färger här hemma och så kommer det även bli för en eventuell lillebror. Dock har även jag begränsningar och trots att jag inte har några problem med att klä en pojke i rosa och lila så skulle jag inte klä honom i klänning, kjol eller spets. Åtminstone inte innan han propsar på det själv.
Sedan finns det de som ska gå till ytterligheter med det här med genus och helt och hållet suddar ut hela könstillhörigheten. Helt plötsligt är det inte en han eller hon utan en hen. Varför?
Som jag ser det så skapar det bara förvirring för barnet i slutändan och vad är det för mening med det?
Kön ska inte vara något hemligt, något man skäms för eller inte vill prata om. Det är och ska vara något naturligt!
Jag hoppas vi är på väg mot en värld där snippa inte är detsamma som rosa och snopp lika med blått.
Kira
Vad vore livet utan dig?
16+1
Här har vi kulan i början av vecka 17. Här ser vi också hur fint mina knän böjer sig bakåt när jag står med raka ben.
Vecka 17
Bebisen:
Vikten har fördubblats på bara två veckor och nu väger ditt barn c:a 100 gram. Längden från topp till tå är mellan 14-16 cm vilket motsvarar din hand om du spretar med fingarana.
Stora förändringar är på gång! Fostret börjar nu bilda livsviktigt underhudsfett, något som fortgår fram till förlossningen. Underhudsfett är viktigt för att kunna reglera kroppstemperaturen och för ämnesomsättningen. Vid den här tiden består din bebis vikt av ungefär 85 gram vatten och ett halvt gram fett. Efter 40 veckor är motsvarande siffra c:a 2.4 kg fett av den totala födslovikten på 3.7 kg.
Armar och ben är nu nästan fullt rörliga. Ögon och öron har nära nog fått rätt placering och bebisen liknar alltmer en människa.
Mamman:
Moderkakan växer med en otrolig hastiget tillsammans med bebisen, och vid förlossningen kommer den att väga nästan ett halvkilo. Såhär dags är moderkaken väl utvecklad och förser fostret med allt det behöver, och för bort avfall som det inte längre behöver. Samtidigt flyttas livmodern uppåt i din mage och kan nu kännas 3-5 cm nedanför din navel. Den syns förmodligen tydligt att du är gravid vid det här laget och en viktökning på 2,5 till 4 kg är normal.
Kanske har du redan känt bebisen röra på sig i magen, men det är inte ovanligt att det dröjer ytterligare några veckor. Det kan vara mycket lugnande att känna bebisens rörelser därinne, även om det inte är varje dag, och veta att allt är väl.
Du kanske märker att tandkött och näsa böder lättare, vilket beror på ditt ökade blodtryck och ökade blodvolym. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.
Egna ord:
Nu har ju detta varit en vecka som slutat i massiv förkylning och det kan jag säga att det är inte trevligt, som om det någonsin är det, att vara förkyld när man är gravid.
Vid varje hostning blir magen stenhård och jag har sedan fått gå runt med kramper. Förutom det mår jag bra. Min hy har blivit skitful med mycket pormaskar och röda plitor, vilket jag tycker är jättetråkigt eftersom jag i vanliga falll har någorlunda bra hy.
Jag har numer en rätt ordentlig kanonkula, tänkte för övrigt lägga upp en bild här snart eftersom jag inte tror jag gjort det sedan v 13. Det börjar kännas mer och mer verkligt att vi ska få en liten till, samtidigt som det känns lite knepigt. Tittade på en förlossningsserie på tv igår och det kändes overkligt att tänka sig att jag själv ligger där om ett halvår.
Min tur
Börjar tro att Kira inte alls hade magsjuka utan endast kräktes eftersom hon hade så pass hög feber. För nu har nämligen jag blivit förkyld. Ordentligt förkyld! Snoret bildas snabbare än jag hinner blinka, kroppen gör ont, jag är yr och känner bara för att ligga nerbäddad.
Jag hoppas förkylningen har den goda smaken att försvinna tills imorgon eftersom jag nu fått stå ut med den i två dagar. Jag orkar faktiskt inte mer!
Sjukstugan fortsätter
Ögonen är glansiga, kinderna är röda och klängighetsfaktorn är hög, min lilla sjuka stumpa.
Turen är slut
Efter diverse magtömningar slocknade hon en stund i min famn och nu ligger hon nerbäddad i vår säng efter att ha deklarerat att hon blivit frisk.
Nja... i och med att det fortfarande går att bränna sig på dig min älskling så skulle jag inte tro det. Jag skulle istället tro att detta är ett fall av "mamma vet bäst", och jag säger att du kommer vara sjuk under hela morgondagen.
Vi får väl se vem som avgår med segern!
Lugnt och skönt
Även Kira är lite dämpad i eftermiddag. När jag kom hem från jobbet hade hon somnat i vår säng och hon känns lite varm. Får se om det utvecklas till något mer. Hur som helst blir det en lugn eftermiddag och kväll med tidig sänggång. Skönt!
